Att drabbas av åderbråck på benen är inte roligt, och många ser det som väldigt socialt hämmande. Särskilt för kvinnor tycks stigmat kring åderbråck stort, och många känner att de inte kan ha kjol eller shorts på sommaren för att de inte vill visa benen. Samtidigt tycks många tro att det inte finns någonting man kan göra för att bli av med åderbråck och går runt och lider i tysthet. Detta är dock felaktigt.
Det finns många typer av behandlingar mot åderbråck, och läkare har behandlat åderbråck i över hundra år. Dock har det framför allt handlat om långt framskridna stadier av åderbråck, där de vanliga symtomen med slingriga och synliga ådror under huden kombinerats med värre symtom som bensår, eksem och andra hudförändringar. Kort sagt, besvär som kan vara farliga ur medicinsk synpunkt.
För det är faktiskt så med åderbråck, att så länge de bara manifesterar sig som slingriga ådror på benen, så är de inte farliga och de leder till exempel inte, vilket är en relativt vanlig missuppfattning, till blodproppar eller andra problem. Det är inte nödvändigt att behandla åderbråck om man inte vill. Dock är det många som vill bli av med sina åderbråck, av de skäl som nämnts ovan, vilket är förståeligt. Man ska dock vara medveten om att eftersom behandlingen inte är nödvändig ur medicinsk synpunkt så får man bekosta den själv.
Med det sagt så är det både enkelt och i stort sett smärtfritt att avlägsna åderbråck. Den klassiska metoden består i att man drar ut hela venen via snitt vid ankeln och vid ljumsken. Denna metod kallas stripping och används ibland fortfarande. Vid de flesta kliniker har denna metod dock ersatts av modernare behandlingsmetoder. Nackdelen med stripping är att det kräver inläggning på sjukhus, narkos och dessutom ofta leder till blodutgjutningar under huden (som dock försvinner efter några veckor). Det kan i vissa fall också bli rester kvar av venen. De behandlingsmetoder som är vanligare idag är lika effektiva men betydligt skonsammare.
Idag är det vanligast att man avlägsnar åderbråck endotermalt, det vill säga att man med hjälp av värme hettar upp venen inifrån och får den att kollapsa. Detta sker vanligtvis med hjälp av laser, men radiovågor kan också användas. De stora fördelarna med denna metod är att man endast behöver göra ett pyttelitet hål i huden, för att leda in bedövningsvätska och därefter en laserfiber. Ingreppet kräver inte att man läggs in utan man kan gå från kliniken direkt efter behandlingen. Samtidigt har metoden visat sig minst lika effektiv som stripping.
För att sedan få ut de synliga åderbråcken underifrån huden används så kallad virknålsteknik, som fått sitt namn av det virknålsliknande instrument man använder för att lirka ut åderbråcken via små hål i huden. Denna metod kallas med ett finare ord för flebektomi.
Åderbråck är ett av de symtom som uppstår till följd av något som kallas venös insufficiens. Detta begrepp skulle på vanlig svenska kunna kallas ”otillräcklig funktion i venerna” och kan enkelt förklaras som att de klaffar som finns i venerna, och hjälper blodet att färdas uppåt mot hjärtat, inte fungerar som de ska, varpå blod flyter tillbaka neråt och vidgar venerna. Förutom synliga, slingriga vener, det vi kallar åderbråck, kan venös insufficiens även leda till värre problem som blodproppar, blödningar och bensår. Har man dessa problem kan man få behandlingen bekostad av Landstinget. Man kan dock aldrig få ersättning för avlägsnandet av de synliga åderbråcken, som sker med virknålstekniken, eftersom det räknas som en kosmetisk behandling, om åderbråcken inte direkt påverkar till exempel ett bensår.
Åderbråck kan vara väldigt jobbig att ha, och även om det inte klassas som en ”riktig” medicinsk åkomma så ska man absolut behandla synliga åderbråck om de påverkar ens sociala liv. Tycker du att åderbråcken är missprydande och drar dig för att vistas i offentligheten på sommaren så ska du absolut behandla och inte gå runt och lida i tysthet. Tycker andra att du är fåfäng får det stå för dem.